andrasidantack

försöker gå vidare även om jag inte förstår.
väntar på att du ska be mig stanna, på att du ska be mig stanna hos dig och inte åka iväg.
det kommer aldrig.
lika förvånad för varje dag som går då du inte ringer och ber mig stanna.
lika förvånad för varje dag som går du då inte ringer och säger att du vill att allt ska bli som förr.
förvånad över att du inte vill fortsätta älska.
har så svårt för att förstå hur detta funkar, hur känslor bara kan försvinna sådär och hur du bara, trots allt, godkänner det.
vet att du kanske önskar att saker inte var som det är men trots det så godkänner du det.
du försöker inte, kämpar inte, vill inte försöka skapa en annan verklighet än den vi är i nu.
vill inte försöka komma tillbaka till det vackra, till det underbara vi hade.
förvånad över att du inte kämpar, över att du inte vågar släppa på inbillningen av att känslor är något fast och orubbligt.
känslor är ett resultat av tankar. (tänkt att du är snygg = du känner dig snygg = du BLIR snygg)
förvånad över att du inte kommer tillbaka.
förvånad och totalt oförmögen att förstå.

fast besluten att fortsätta älska dig livet ut, på ett eller annat sätt.
du är en på miljarden, en sån bra som du släpper man inte ur sikte i första taget.
jag älskar dig.
jag älskar dig.
jag älskar dig livet ut.