andrasidantack

jag vet inte riktigt vad det är för fel med mig idag, har en överhängande sorg på ett helt nytt sätt.
är på jobbet men kan trots det inte stå emot tårar som trycker sig ut genom mina stängda ögonlock.
känner mig så trött, påriktigt trött och sömnig.
kan inte fatta att jag sitter på jobbet och gråter!
dagarna är två steg fram och ett steg bakåt, idag däremot är bara sju steg bak.
kan inte äta längre, mår dåligt och känner magsäcken spänna, får ont.
är så rädd för att fastna här. så rädd för att detta inte bara är sorg över att det är slut utan början på en ny depression,
så rädd för att hamna där igen. är rädd för hur jag gör med maten, rädd för att allt kommer tillbaka.
rädd för att love inte gör det.

jag är rädd för allt det love var orolig för stämmer.