andrasidantack

2009-11-24
13:36:14

dag 93
en vacker dag kommer facebook ta do pa mig. manga ganger sitter jag framfor denna dodens sajt och grinar ogonen ur mig for vad man kan finna for information dar. hittade till exempel ett inlagg nyss som fick mig att vilja spy. och att vilja do.
det verkar som om att han gatt vidare.
det hander val till slut. jag borde fatta det. jag var tillsammans med en person som ar ungefar varldens basta sa jag borde fatta att det inte tar lang tid innan han hittar nytt, hittar battre.
men det gor ont anda. det gor alltid sa javla ont. och jag hatar facebook och jag hatar varlden.
du ar for fin for mig, men jag vill ha dig anda.

jag mar daligt har. har 18 dagar kvar och vill egentligen inte vara kvar har dom sma fjuttiga dagarna. jag ar trott pa italien. trott pa italienarna och javligtjavligtjavligt trott pa italienskan.
nar jag kommer hem maste jag fixa nagon att prata med. vet inte om psykolog ar ratt denna gangen. typ mer en guru. en mental coach som kan hjalpa mig att bygga upp en stabil grund som jag kan sta pa. en langsiktig losning. jag kan inte fortsatta bli stark genom att alska andra manniskor. maste kunna vara stark nar jag ar ensam. maste kunna bli lamnad utan att falla ihop i en blodig hog.

jag maste verkligen forsoka forlata love. det tar pa mig sa enormt allt detta, att inte vara alskad langre. fanfanfan for jag trodde verkligen att han alskade mig och jag trodde verkligen att han skulle stanna (for det sa du) och jag trodde att vi skulle bli gamla tillsammans (for det sa du ocksa) och jag trodde att du skulle gora mer for mig, mer for oss. inte bara ga din vag sadar. inte bara lamna allt vi hade utan att ens forsoka. jag kan inte forlata dig for att du slutade alska mig. kan inte forlata dig for att du lamnade mig och lamnade oss. kan inte forlata dig for att du fick mig att tro att du skulle gora mer, att du tyckte det var storre. kan inte forlata dig.
for you i will bleed myself dry.

jag ar sa trott pa allt har. jag overlever inte riktigt. rent fysiskt overlever jag alltid men rent mentalt ar jag nog sa dod som jag nansin vart. jag har aldrig vart sa dalig som efter detta och det forvanar mig lite. jag trodde jag madde sa jakla daligt innan, nar jag var yngre. t ex i ettan pa gymnasiet, da madde jag ju skit. men aldrig, aldrig  har jag matt sa daligt som denna sommaren och denna hosten. aldrig har jag kant mig sa riktigt nedbruten och svag och arg och ledsen och sviken och alla javla negativa hemska ord i varlden. aldrig.
jag hoppas pa att det bara kan ga uppat fran detta men man vet inte,
man vet egentligen inte hur jakla lite man vet.

om  18 dagar landar jag snart i goteborg. finns inga ord for hur mycket jag langtar. jag langtar efter sverige. efter mamma och pappa. efter att slippa prata italienska. efter svensk mat. efter kott. efter min familj. efter mina sotasota syskonbarn. efter mina syskon. jag langtar sa enormt och vill bara hemhemhem nu. ska bli sa skont.
dessutom maste jag fixa hjalp.
och i januari ska jag ha mote med CIS, ett ar pa hawaii kanske?

Kommentarer:
#1: Martina

Ooooooooooooh, Hawaii!! Det vore nåt det :)



Ledsen att du mår dåligt... Håller med om att du måste hitta någon att prata med, någon som kan hjälpa dig att hitta stöd i dig själv.



Tror du skulle behöva dumpa någon... Eller snarare att du skulle behöva uppleva hur allt kan vara himlastormande fantastikst bra och ÄNDÅ ta slut (från den ANDRA sidan givetvis, dvs att det är DU som gör slut). Inte för att någon är elak. Eller har ljugit. Eller ger upp. Utan för att det ibland bara blir så att det går över. Det innebär inte att det man hade var mindre värt. Bara att det inte höll hela livet.



Saker som tar slut är inte mindre värdefulla bara för att de tog slut. Det man haft med en person måste inte nödvändigtvis vara skräp bara för att man går skilda vägar.



Kanske låter det tråkigt, men försök se världen lite mer i gråskala än svart eller vitt. Det är sällan nattsvart. Eller kritvitt.



2009-11-24 @ 14:04:31
#2: Martina

Snart är det förresten lussemys! Vi ska baka pepparkakor i helgen! :)

2009-11-24 @ 14:05:16
#3: Caroline

Jo, vet att jag borde forsoka se lite mer an bara svart-vitt men det ar svart. Har absolut ingen forstaelse for hur det ar att gora slut och tycker nog helt arligt att det ar lite att ge upp. jag tycker att love gav upp. men sedan sa vet jag ju ocksa att jag antagligen har fel. men tills jag sjalv star dar och maste gora slut med nagon jag alskar men inte ar kar i sa ar det valdigt svart for mig att satta in mig i den kanslan. och jag har svart for att inte kanna att allt bara var lur och ljug nu nar det ar som det ar men jag vet att det kanske inte ar sa anda.

forsoker tanka sa bra som mojligt och langtar mycket tills vi ses! ska bli roligt att kristera!

puss

2009-11-25 @ 11:22:39
#4: Martina

Man älskar ju massor av människor utan att vara kär - inte är man i hop med alla dem för det?



Vill du vara med och kristera? Då får vi spara några "nakna" pepparkakor åt dig :)

2009-11-25 @ 13:21:33
#5: Caroline

Jo, jag vet att det ar sant. Men just nar man alskat mycket och lange (pa vara tillsammans-sattet) sa har jag svart for att forsta hur det kan ga over. Jag har liksom ingen forstaelse for det. Behover nog uppleva det for just nu fattar jag inte alls och ar bara arg och sviken. Menmen...



jaaaa! mamma sa att vi skulle kristera nar jag kommer hem? fast hon kanske bara hade missuppfattat? ska bli jatteroligt hursomhelst! :)

2009-11-25 @ 16:14:53
#6: Martina

Då har vi pratat förbi varandra lite jag och mamma! Men det är klart att vi kan spara kristerandet tills du kommit hem! Mer kul 12/12 med andra ord!

2009-11-26 @ 08:56:07
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: