andrasidantack

2010-04-30
10:59:26

salvation
känner en stark ångest picka på underifrån och tänker gå tillgymmet snart för att få fokusera på något annat.
idag är det valborg och tydligen är detta en kväll då man ska festa och ha kul, antar att det bara gäller om man har vänner. kommer sitta hemma med mor och far och glo. BITTER.

tänker att efter sommaren är förhoppningsvis detta torra och ensamma liv över då jag förhoppningsvis flyttar upp till norrland och kommer få klasskamrater och allt sådant som jag älskar igen. HÅLL UT. håll ut i ensamheten bara några månader. en ensam födelsedag till, en ensam midsommar till, en ensam sommar till. sedan, sedan är det kanske över?
jag längtar fortfarande efter love. det suger. jag försöker tänka bort så mycket som möjligt.
snart är det elva månader sedan det tog slut och jag står fortfarande här. love med ett nytt förhållande sedan länge tillbaka och jag ensam. inte bara kärleksmässigt utan på alla sätt och vis. det är så svårt att få vänner. att få in en fot. skolan will be my salvation!
tjing!

2010-04-28
23:14:06

jump then fall
efter ännu en natt fylld av ångest och dålig sömn ger jag det ännu ett försök inatt. har ju hört av folk att det kan vara ganska skönt att sova. antar att det gäller om man drömmer ångestfritt och får lite djupsömn?

tänker att jag vill hälsa på loves nya och krama hennes hand hårt medans jag ser allvarligt in i hennes ögon och säger att jag hoppas hon behandlar honom väl annars dödar jag henne.
när amanda sa att hon sett bilder på henne och inte ens tyckte hon var snygg blev jag glad. det är elakt men jag blev glad.
hon har lite en anknäbb till mun men hon är söt. jag ska inte ljuga, hon är söt. dessutom är hon smal och ibland undrar jag om love tycker att det är skönt att inte ha en tjock flickvän. att slippa trängas när man sover och slippa bli kvävd under. jag vet att det är töntigt och osant men jag tänker så ändå.
jag har inte svårt för att skilja på känslor och det som är realistiskt.
det jag har svårt för är att sluta lyssna och följa känslorna, kanske speciellt då de är destruktiva.

förresten ska psykologIda sluta. det känns tråkigt fast antagligen kommer det ganska tajmat då hon kommer sluta ungefär samtidigt som vi åker till tjeckien och efter det blir det ju mest jobb och sedan förhoppningsvis sollefteå. jag tror jag kommer vara redo att börja om till hösten, jag hoppas det.
snart är det ett år sedan love gjorde slut. jag ber fortfarande om att vi ska bli tillsammans igen men jag kan andas lite bättre nu vilket ju är ett framsteg. tänker jag på love för mycket kommer jag tillbaka till ruta ett. dag ett.
vilken ruta är love på? 3miljonersrutan? miljoner mil från mig.
vill inte riktigt tänka.
nu ska jag första mig på att sova.

2010-04-27
11:02:49

don't get mad, get even
jag vaknade av jobbiga drömmar imorse. det var några veckor sedan jag hade en sådan tydlig ångestdröm vilket har vart ett underbart och ovanligt långt avbrott. jag drömde iallafall om min födelsedag. alla var hemma hos oss på glimmergatan och satt vid matbordet. alla utom jag.
familjen, kusiner, hanna och josh, folk från jobbet. alla var där.
alla utom jag.
jag bestämde mig iallafall för att komma dit och helt plötsligt satt jag i en bil med love och kusinkarin. tror karin och love hånglade. jag drog ut love ur bilen och för att slå honom men när jag skulle göra det var det som om att vi var under vatten, ett tungt motstånd och mina slag blev som mjuka puffar istället för de hårda slag som jag ville.

det låter som en töntig dröm fast var en riktigt jobbig dröm full av ångest, ilska och frustration. som en perfekt förvriden karta över de känslor jag känner angående love och vårt uppbrott. URK.
på lördag är det första maj vilket betyder att jag kommer träffa love för första gången sedan nionde mars. det är också första första maj utan love sedan 2005. och med love kommer väl antagligen hans nya tjej. eller ah, inte så ny längre, hans tjej sedan fem månader. hur ska jag bete mig då? vill vara stark och lycklig och kunna hälsa på henne och bara ta allt lungt. vill inte gråta. vill inte falla isär. för att citera en syster från väst; den bästa hämnden är att bli lycklig. det känns sjukt men på hämnarstigen är jag ibland. vill att han ska bli galet kär i mig igen så att jag kan få säga nej. även om jag vet att jag aldrig skulle säga nej till love, tycker om honom för mycket för det. men ändå. känslan.

don't get mad, get even.

i med ostmackorna och oboyen och skjuts iväg till gymmet för att förbränna lite utav morgonångesten. puss!

2010-04-19
23:57:05

blueburger
I can't find the words to make it sound unique

efter tre nätter av vaken natt så ska jag nu äntligen få sova en natt och inte jobba. lovely.
inatt på jobbet kom det helt plötsligt en enorm spindel krypande på golvet, var helt sjuk stor och först trodde jag det var en stor skalbagge eller liknande men icke. jag satte glaset över den och kasta ut henne i friska luften. you're welcome!

jag har tänkt lite på migsjälv och var jag står. har tänkt på love.
jag har kommit långt sedan årsskiftet, längre än vad jag själv vågar erkänna, längre än vad jag egentligen tillåter migsjälv att komma.
jag tror att jag alltid kommer älska love och att jag säkert någonstans alltid kommer undra hur vårt liv hade vart tillsammans. jag kommer säkert vid flera tillfällen önska att vårt liv tillsammans hade fortsatt och på ett sätt kan jag tänka mig att det kommer att vara en sorg som ofta kommer tillbaka.
jag trodde, ville och hoppades att love var den jag skulle dela mitt liv med.

men nu.
nu när jag kan andas igen, iallafall på ett sätt, kommer kanske det jobbiga, det svåra.
att våga inte vara kär. att våga släppa taget. att våga sluta vara kär när jag lovade att älska honom livet ut. att våga sluta hoppas på love och istället hoppas på något nytt, något annat.
jag har kommit på att jag hellre är olycklig i drömmen och hoppet om love än lycklig i en oviss framtid.
nu har tiden kommit för att sluta vara rädd och kasta sig ut.
nedanför finns havet.
jag älskar ju havet.
babysteps mot klippkanten, sakta sakta framåt. två steg fram, ett bak.
jag älskar ju havet.

2010-04-18
01:39:01

dreamland
när jag kom hem och sov efter min vakna natt drömde jag om Daniel Westling,
ni vet han som prinsessan Victoria ska gifta sig med.
mycket underlig och lång dröm... kunde inte riktigt komma underfund med om vi var tillsammans eller vänner. vi pratade iallafall om att det svenska kungahuset var så stelt jämfört med det norska och danska, om att alla rika är otrevliga och dryga (säger kanske mer om mina fördomar än vad jag vill erkänna...?) och om victoria.
vi var i något stort hus, säkert ett slott med tanke på drömmen!
det var någon slags fest på gång och vi hade dragit oss undan, så som man brukar göra på fest, hitta ett tyst hörn där man kan prata utan att bli överröstad av musik. då och då kom brats inspringande och skrek sådär typiskt bratsigt. därav att jag sa att alla rika var svin.
helt plötsligt satt Daniel naken i soffan och jag lutade mig fram och pussade honom på höftbenet. jävligt random. inte mer med det heller. sedan fortsatte vi och prata som om att det inte hade vart något avbrott.

jag träffar fortfarande inte folk. har jag tur träffar jag någon sisådär var tredje vecka. träffade rebecca i torsdags och det är så underligt för trots att vi typ aldrig ses så känner jag mig alltid så önskad av henne. som om att det är ett ömsesidigt möte. inte som när jag träffar maria och jag oftast bara känner att hon träffar mig för att hon måste. hon säger att hon vill ha mig med och att hon tycker om mig fast jag märker att det inte riktigt är sant. när vi träffas frågar hon knappt hur det är med mig, trot det mest handlar om att få prata av sig för henne när hon träffar mig.
jag känner mig trött på att känna mig som en eftersvansande valp och har bestämt mig för att försöka på annat håll. någonstans måste det väl finnas någon som skulle kunna tycka om mig? vara intresserad av mig som person? någon som vill träffa mig och ha mig med när det händer saker?
någonstans måste det väl finnas sådana människor, så hemsk är jag väl inte? det tror jag inte.
det svåra är bara att få in en fot.

pussgodnatt dear friends,
jag har 6,5 timmar kvar på nattpasset, sedan hem och fortsätta drömma mig iväg!

2010-04-12
00:16:17

booty call
googlar zac efron och undrar om det faktum att jag inte ens pussat en människa sedan juni nu börjar kännas i kropp och sinne trots att jag motarbetar det.
känner mig helt sjukt killsugen och vill helst av allt bara ha ett eget harem med snygga hollywoodkillar nu,
SÅ långt har det nog gått.
ååååh kommer sluta upp som en frigid tant som läser erotiska noveller och som hade min senaste romans när jag var 21. hjääääälp.

2010-04-09
20:21:03

gud
"jag skulle vilja säga att jag har kommit så långt i mina studier att jag vid dethär laget kan säga, nästan helt säkert, ja rent av bevisa, att Gud inte finns, och ändå tror jag. Ohjälpligt."
-Jonas Gardell
tack för att du sätter ord på det jag och många andra så starkt känner och tror.

2010-04-08
23:46:30

som en fisk i en skål
jag hamnade på en playlist som inte var min och fick panik.
även om jag på många sätt inte längre är förlamad av sorg så är det så mycket som begränsar mig.
så mycket jag inte kan äta, ta på mig, lyssna på, ställen dit jag inte klarar av att gå och lukter jag inte kan känna.
jag tänker endel på hur allt det är för love.
jag vet att jag är en människa som minns mycket. tänker jag på en dag så minns jag inte bara vilka jag träffade utan vad vi åt, vad jag hade på mig, hur luften luktade. ett minne blir så mycket mer för mig än vissa.
jag har haft vänner som säger att de känner sig lika känslomässiga som fiskar i jämförelse med mig,
att de blir matta av att höra hur mycket jag känner och hur starkt allt är för mig.
jag har hört det flera gånger och av olika människor.

ibland önskar jag att jag var en fisk.
jag önskar att jag såg saker lite mer endimensionellt. att jag hade lite mer hud ovanför känselspröten och att jag inte alltid tog in allt så starkt.
jag tänker på all musik som jag inte kan lyssna på för att det påminner mig om love och hur vi älskade vårt liv tillsammans, hur underbart det var.
jag undrar om han minns sådant. om han hör kultiration och minns alla gånger, alla år vi lyssnat på dem tillsammans. eller om han inte hörde musiken. om musiken inte har blivit mig så som musiken har blivit honom.
eller om han minns fast allt bara är fina minnen nu och inte smärtsamma.
om det bara inte gör ont för honom att minnas.

och det är väl lite det som är problemet med att inte vara en fisk,
att allt; mat, lukter, kläder, musik, platser är minnen. att saker inte bara kan vara det det är utan allt har en historia, allt har ett minne. och alla minnen leder tillbaka till dig.
alla minnen leder till love.

2010-04-05
13:15:45

yay!

nytränad, nyduschad, skål med yoghurt och millennium på svtplay.
hejja livet!
det enda som saknas i livet är människor.
men förutom det, hejjahejja!


2010-04-01
16:36:38

express yourself
har helt sjukt mycket social abstinens.
det tråkiga med att vara en ganska osocial människa som går igenom skilsmässa med en man som håller i alla sociala trådar innebär att jag helt plötsligt stod och står ensam.
det kändes segt att gå igenom den jobbigaste tiden i mitt liv helt ensam. medans love hade underbara vänner att få honom att må bra var det mest bara jag och min ångest, the happiest couple alive!
medans melankolin pågick brydde jag mig egentligen inte om avsaknaden av vänner och nära. jag brydde mig egentligen inte om något. saker var inte dåligt men absolut inte heller bra. rent känslomässigt hade jag lika gärna kunnat vara död.
men nu, NU när jag har kommit därifrån så hugger det till, avsaknaden av vänner.
de otroligt få trådarna att dra i.
så vad gör en lagom social människa en dag som denna när det inte finns någon att ringa?
en lagom social människa skriver av sig, lyssnar på madonna och tar fram en bok.
aldrig ensam med mina ord.