2012-01-17
20:51:34
En litenliten nystart
Jag kommer från en familj med en stor passion för mat.
En familj där fantastisk mat och bakverk tillhör vardag och inte bara något som är förpassat till att unnas på helgen.
Jag har varit omgiven av fantastiska råvaror och ett hantverkskap av riktig mat gjord från grunden. Jag förstår vilken lyx detta är och få förunnat på denna jord men trots det har detta alltid varit en förbannelse för mig.
Det tog mig lång tid att förstå att så som vi äter är något som inte alla gör. De flesta människor har pauser mellan sina måltider och äter inte konstant. De flesta frågar inte om folk är hungriga det första man gör eller trugar trots att man säger nej. De flesta tror inte att mat är lösningen på problem. Men det gör vi på många sätt.
Det tog mig ett bra tag att se att den fantastiska matkultur jag kommer ifrån har lett till en osund relation mellan mig och mat.
Det började tidigt.
Dagboksanteckningar från tidigt nittiotal med siffror och hot. En konstant avsky riktad mot mig själv. På sena högstadie och tidiga gynmasie förvandlades tomma hot till verklighet. Skippade måltider förvandlades till blodiga spyor och väckarklockor fem på morgonen för att hinna gå ut och jogga innan mamma och pappa vaknade. Utskrivna måltidsplaner från BUP som jag gömde långt ner i lådor och aldrig tittade på igen. Samtidigt gick jag dansgymnasium och tränade 10-15 timmar i veckan.
Det gick bra tillslut ändå. Oftast.
Jag har insett att jag alltid tycker att jag är tjock oavsett om jag väger femtio eller åttio kilo, jag ser aldrig mig själv för den jag är, för så som jag verkligen ser ut. så fort jag möter hinder eller konflikter är det jag som tar smällen genom att straffa mig själv och oftast är det min relation till mat som får ta skiten. Måltider uteblir eller kommer upp igen och jag överväldigas av vågor av självhat.
Jag har blivit bättre. Ger mig själv mer kärlek. Försöker acceptera mig för den jag är. Försöker äta nyttigt och träna. Trots detta står vissa saker kvar och en av de sakerna är en svag antydan till matmissbruk. Det konstanta suget efter att äta så fort jag blir uttråkad eller har en ledig stund för att sedan fyllas av självhat för att jag saknar disciplin och karaktär.
För att göra en lång historia kort; jag startar matdagbok. Här och nu. Eller egentligen imorgon för jag har redan borstat tänderna. Men imorgon startar dokumentationen av matintag och träning.
puss!
