andrasidantack

2009-06-30
18:21:40

dag tjugo
allt går upp och ner hela tiden.
ena sekunden överlever jag och andra en snyftans hög på golvet.
kom på att jag är besviken.
inte arg som vuxna säger, utan besviken.
jag trodde verkligen på oss. la ner tid, energi och kärlek.
ansträngde mig för att bli bättre, bättre för dig.
och trots det så duger jag inte ändå.

är nog bestämt nu att jag åker till italien om två månader.
ska vara där fyra månader för att plugga italienska, får hoppas på att jag inte är någon idiot som inte kan lära sig.
vågar egentligen absolut inte åka men tror nog att jag måste.
måste tvinga mig själv att åka.
lära känna nya människor, ett nytt land.
kommer bo i salerno i sydvästra italien, nära neapel.
är livrädd. men måste nog ändå.
vill inte lämna livet med love bakom mig men då den andra parten love redan gjort det är det meningslöst att jag står kvar här som en dum hund och väntar. är trött på att vara en trogen, dum hund som folk bara lämnar kvar.

det är nu
det är nu det börjar

2009-06-28
22:27:03

dag arton
funderar på om det är någon sorts varannan dag-grej som är på gång här.
i förrgår-obarmhärtig
igår-okej
idag-tungtungtung

känner mig som en missbrukare som ska försöka bli ren.
tänkte på den töntiga låten med textraden som går såhär: you're poison, poison running through my veins.
och det är verkligen så! han är som gift som bara pumpas runt inne i min kropp.
vet inte riktigt hur jag ska bli fri och hur denna detox ska gå till.
älskar älskar älskar min lovedrog mer än allt annat. älskar honom så mycket så att det gör ont i hela mig.
saknar honom. längtar.
saknar hans värme. hans gosiga, lena, underbara hals där jag brukade gosa ner mig. hur han luktar. hur han höll min hand. hur han höll om mig och drog mig närmre i sömnen.
hur han surade på morgonen och hur jag aldrig fattade att han var sur.
jag längtar efter min kärlek.
allting känns så stort och jobbigt nu, har en sådan tendes att vara en sån jäkla dramaqueen, men vad ska jag göra?
JAG VILLE LEVA MITT LIV MED HONOM!
jag ville bära våra barn.
jag ville se honom utvecklas och bli vuxna tillsammans.
jag ville se honom bli rynkig och gammal.
jag ville kunna se tillbaka och komma ihåg i början när vi blev tillsammans, hur unga vi var.
ville höra våra barnbarn skratta åt oss och säga: är ni födda på 1900-talet...?!

allt detta är egentligen VILL och inte VILLE
jag vill fortfarande allt detta.
nu börjar bara arbetet med att skaffa sig ett helt nytt liv och en helt ny bild utav en önskad framtid.
hur ser min framtid ut utan dig?
du var det enda i framtiden som jag såg som obligatorisk, det enda som jag inte ville vara utan.
allt fick hända så länge jag hade dig.

börja om från början, börja om på nytt.

2009-06-28
05:23:44

dag sjutton
sitter på jobbet och får paniiik!
min brukare bara gapar och gapar!
klockan är fem på morgonen, vi har grannar!
blir så sjukt irriterad. ännu en anledning till varför jag aldrig skulle kunna skaffa barn.
vill ha en ljudisolerad bur. tyst tyst tyst!

dagens räddare i nöden var malin. fick prata ut mycket och gråta en skvätt på stranden.
fick mig också ett fint litet bad, frukstund och en bättre känsla för vem malin är.
hon är så sluten. blir nyfiken. undrar vem hon är, vill lära känna bättre.
känner att jag bara skrapat på ytan.

gårdagen var obarmhärtig. hård. kunde inte se klart och inte stå.
att komma hem var som att springa in med huvudet först i en betongvägg.
föll ihop och grät som en idiot brevid sängen.
kan fortfarande inte förstå. inte förstå hur detta kunde hända eller hur detta kan vara rätt.
väntar ut det värsta och hoppas komma igenom levande.
funderar på om jag vill komma ut levande till det liv som väntar mig, känns värdelöst utan love vid min sida.

2009-06-26
17:56:54

dag sexton
har varit hemma i ungefär fyra timmar.
ångesten kom krypande tillbaka redan i bilen.
tårar kom bubblande upp så fort jag såg alingsås.
bröt ihop så fort jag kommit hem, en liten hög brevid sängen.
känner mig så tung idag. det är varmt och jag vill inte vara här.
försöker tänka på vart jag kan åka, få andra tankar efter sommaren men erkänner för migsjälv att jag egentligen inte vill resa bort alls, vill bara ha tillbaka love.
blir så arg och ledsen och alla ord är bara för SMÅ.
det finns inga ord som kan förklara hur detta är det värsta som kan hända en människa.
vill dö. påriktigt. vill inte finnas mer. är trött och vill vakna upp till ett annat liv, en annan plats.
eller egentligen inte.
vill bara vara här.
fast med love.

gör mig arg att se bilder på honom, se att han skrattar och ler. att han mår bra.
att detta är så jävla lätt för honom.
att han är ledsen i en vecka eller två och sedan är KLAR.
hur fan ska jag tycka att det är okej?! att våra tre år är glömda och förbigångna på två fjuttiga veckor.
som det känns nu kan jag skatta mig lycklig om jag är bra om två år.

kan fortfarande inte sova eller äta.
blir galen av detta.
dock inte smalare som man kanske kunde hoppas.

vill bara försvinna.
bort
bort
bort

2009-06-20
18:27:02

dag tio: lite senare
nu drar jag mot grönare skogar!
tillbaka dag sexton.

2009-06-20
08:15:49

dag tio
de sju blommorna funkade ju kanske inte så tiptop.
drömde om love såklart, åter igen.
om och om och om igen.
idag skulle vi ha haft månadsdag. tungt tungt tungt.
ska jobba nio timmar idag och sedan bär det av, känns så sjukt härligt.
kommer tillbaka dag sexton.

2009-06-19
23:04:18

dag nio: lite senare
av någon anledning känns det som att dagarna bara blir tyngre och hårdare istället för tvärtom.
imorgon skulle vi ha haft våran månadsdag. 35 månader. en månad kvar tills tre år.
känns tomt tomt tomt.
har lyckats äta ett ägg och några teskedar yogurt idag. inget mer. maten är svår, sömnen likaså.
svårt att hitta ork till något, har ingen vilja till något.
ska till rossö imorgon och håller krampaktiskt fast vid hoppet om att några dagar där blir min räddning.
hoppas innerligt.
har plockat sju sorters blommor som jag ska lägga under kudden inatt.
har aldrig vågat göra det innan av rädsla för att drömma om monster eller dylikt och de tre senaste sommrarna har det vart onödigt då jag ansett att jag redan hittat Honom, han med stort H.
uppenbarligen inte.
hoppas på att drömma om en härlig pojk inatt.
godnatt världen.

2009-06-19
08:24:51

dag nio

vaknade imorse av gråt och ljud, mina egna.
drömde att love börjat dejta. och att han började dejta ellen.

jag är helt livrädd för att han ska bli kär i någon utav alla tjejer som följer med upp till urkult.
livrädd för att han ska gå vidare och börja se andra.
livrädd för detta nya livet som jag inte ens bad om.

blev helt galen i drömmen och vet att jag antagligen skulle bli precis lika galen i verkliga livet, om inte värre. bara slå och göra sönder och försvinna, inte finnas mer.
allt detta känns så orättvist.
jag har inte bett om detta, jag var jättenöjd och lycklig i det livet jag hade, jag bad inte om förändring eller
att den jag älskar skulle lämna mig.
trots det så hände det och det är jag som får ta smällen för det.
det är jag som står kvar och tynar bort. på alla sätt och vis. fysiskt och psykiskt.
jag ville ju bara fortsätta älska.


2009-06-18
22:21:59

dag åtta: lite senare
orkarorkarorkar inte detta.
orkar inte tyna bort igen.
vill inte göra detta utan love.
förstår inte hur detta ska funka, hur jag ska funka utan den människan som jag vill dela resten av mitt liv med.
kommer ihåg att  han sa samma saker men vet att allt som sas bara blev ogiltigt.
helt plötsligt.
hur kan man få göra så?
säga såna saker och inte mena det? säga saker och sedan ta tillbaka?
är så trött på att vara ensam, så trött på att alltid bli lämnad kvar.
är så trött på att jag alltid blir bortvald och lämnad för bättre.
trött på att jag aldrig är bra nog och aldrig räcker till.
jag är så trött på mig själv.
vill bara vara någon som love kan fortsätta älska, inte den som han lämnar.
vill inte bli lämnad mer.

2009-06-18
18:16:11

dag åtta
jag vet inte riktigt vad det är för fel med mig idag, har en överhängande sorg på ett helt nytt sätt.
är på jobbet men kan trots det inte stå emot tårar som trycker sig ut genom mina stängda ögonlock.
känner mig så trött, påriktigt trött och sömnig.
kan inte fatta att jag sitter på jobbet och gråter!
dagarna är två steg fram och ett steg bakåt, idag däremot är bara sju steg bak.
kan inte äta längre, mår dåligt och känner magsäcken spänna, får ont.
är så rädd för att fastna här. så rädd för att detta inte bara är sorg över att det är slut utan början på en ny depression,
så rädd för att hamna där igen. är rädd för hur jag gör med maten, rädd för att allt kommer tillbaka.
rädd för att love inte gör det.

jag är rädd för allt det love var orolig för stämmer.

2009-06-17
23:18:27

dag sju: lite senare

Låtar jag inte kan sluta lyssna på just nu: 

  • Go now med Bessie Banks.
    den passar fint in på mig just nu och trots att det är en jobbig låt är den soulig och snygg och ger mig styrka.
  • I heard it through the grapevine med Marvin Gaye.
    just denna låt känns ganska pinsamt nu när jag såg att det var Marvin Gaye men både denna och Bessie Banks är med på en så jäkla bra soulskiva så jag kan inte låta bli! 
  • Goodnight and go med Imogen Heap.
    också en sjukt klockren låt som bara fastnar i mitt huvud (why'd you have to be so cute? it's impossible to ignore you)

om en halvtimma för en vecka sedan kommer love hem till mig och gör slut. kan inte se om jag går framåt och bakåt, vill träffa honom och bara fortsätta älska men försöker desperat hjärntvätta migsjälv med diverse mantran.
Exempel på detta kan vara:

a) detta är bara din säng, det finns ingen loves sida och ingen carolines sida. ALLT ÄR DITT! (ang. sängen)
b) åh vad roligt det är att vara singel på sommaren! (vilket ljug!)
c) vad söt du är idag caroline, du kommer absolut inte sluta upp som en gammal nucka! (också ljug)
d) åh vad praktiskt att jag har tappat matlusten nu inför badsäsongen!


livet leker faktiskt inte alls här borta hörrni!
längtar dock otroligt mycket efter en datafri vecka uppe på rossö där jag slipper bita mig i fingrarna dagligen för att inte börja prata med love jämt. ska bli skönt att slippa se världen där allt är förknippat med love och komma upp till min värld där bara litelite love har gnuggats av. orkar inte vara ledsen och sorgsen mer. saknar min kropp utan gråtklumpen i halsen och ångestmonster i mage och huvud. är trött på rödsprängda ögon och tårvåta kinder.
längtar efter mig så som jag var när jag var älskad och när jag var med dig.
längtar efter mig så som jag var när jag var migsjälv.

2009-06-17
18:22:01

dag sju
Why'd you have to be so cute
It's impossible to ignore you
Must you make me laugh so much
It's bad enough we get along so well
Say goodnight and go


Om sex timmar har det gått nästan exakt en vecka sedan love gjorde slut. Känns så konstigt, så overkligt. Som om att det var helt nyss vi var tillsammans och mådde bra men ändå en evighet sedan den natten när han var här och berättade hur det var. Har ännu inte haft min första gråtfria dag men åt idag en liten frukost för första gången på över en vecka. Och har idag ätit både frukost och middag! Trots det känner jag att lusten till detta livet är liten. Vill så gärna gå vidare men vill egentligen inte alls, inte utan love. Har så svårt för att greppa hur detta kan vara rätt för honom, hur han efter tre år bara kan känna att detta är RÄTT.
Kan fortfarande inte sova på hans sida, gör det inte som ett medvetet val men ser på morgonen att hans sida är helt orörd och att jag inte ens i sömnen lägger mig där. Som en osynlig vägg, inte ens täcket kommer över.
Känner mig stark ena sekunden och ligger som en blöt pöl på golvet i nästa, förvirringen är total.
Hur kan detta vara rätt?

2009-06-16
22:41:09

dag sex: lite senare
känner mig tung idag,
trots det känner jag mig påväg.
längtar så efter love på alla sätt och vis. som min bästa vän, som min partner, som mitt bollplank, som den smartaste och roligaste människan jag någonsin mött.
är egentligen så lyckligt lottad som har fått träffa honom och haft honom runt mig så länge.
han är världens bästa. vare sig han är min eller ej.

2009-06-16
10:25:20

dag sex
har snart gått en vecka.
vet inte hur det känns egentligen.
första dagen igår som jag varken träffade eller pratade med love, känns tomt men förnuftigt.
är så jäkla trött på förnuftigt.
har morgonångest som vanligt, kan inte hjälpa det, kan inte få bort det.
känner hur jag blir uppäten inifrån av denna helvetes jävla situation.
drömde en utav mina, som vanligt, symboliska och övertydliga drömmar inatt.
att vi träffades igen. att allt ordnade sig. trots det var något fel, han hade skickat pappersflygplan till någon annan tjej och jag gick därifrån. jag gick därifrån.
vad betyder det?
att jag är starkare nu?

2009-06-15
16:48:40

dag fem: lite senare
solen sken idag när jag cyklade till jobbet,
försöker desperat le mot världen genom min dagliga helvetiska morgonångest.
det tar emot och funkar inte alls.

läser på min bilddagbok:
Detta var första gången som love sov över hos mig. Detta var början på något stort och vackert. Det visste jag inte då. Även om jag förstod att något speciellt började hända så kunde jag inte riktigt ana hur stort.
Hela vårt fina, vackra förhållande finns att följa från början till slut på min bilddagbok, har inte tänkt på det innan
men såg det nu. Jag är nöjd när jag ser tillbaka. Nöjd över hur vackert det var och hur länge jag var kär och lycklig.
Livet har behandlat mig väl även om det gör ont just nu.
Det är en ny vecka och jag försöker ta nya tag, blicka framåt.
Allt gör ont men jag är helt fokuserad på detta nu, att må bättre, att komma tillbaka, vill inte fastna i detta.
Vill hellre komma över detta och ha love som vän än att fortsätta hoppas och fastna i detta,
jag saknar min bästa vän.

2009-06-15
08:16:30

dag fem
det är så sjukt att morgonen verkligen alltid är värst.
träffade agnes igår och det var vackert. skönt att kunna prata med någon.
har haft mamma innan och det är fint fast ibland vill man sprida ut sin klagosång.
helt oväntat träffade vi på love också,
vet inte om det var oväntat eller om jag i hjärnan hade räknat ut att han borde komma förbi där,
jobbigt var det iallafall. grät och höll på när dom hade gått förbi.
dom ringde för tio minuter sedan från jobbet så nu ska jag dit i några timmar, hoppas bara att jag inte bryter ihop.
orkar verkligen inte det.
orkar verkligen inte med detta heller, att vakna med konstant ångest.
känner att jag sagt allt jag behöver säga både till mamma, love, agnes, linnéa, hanna och denna töntiga blogg.
Detta känns hemskt och jag har sagt det om och om igen. att jag inte vill finnas. att jag ligger på minuskontot.
tror att jag måste försöka gå vidare nu så att jag inte fastnar i någon sorts loop,
vet iofs också att ett tre år långt förhållande slutar inte att göra ont på fem dagar.

men jag tror ändå att det är dags nu, att ta på sig vanliga kläder och inte pyjamas.
att börja duscha (senaste jag duschade var vi tillsammans, du har rört denna kroppen.)
att försöka inse att hela sängen är min och att det inte finns någon sida som är din längre.

det är så jävla hårt allt detta, så ensamt och hemskt,
önskar att jag slapp gå igenom allt men vet att jag bara måste inse vad som står framför mig,
ett liv utan dig.

2009-06-14
13:42:18

dag fyra: senare
jag som längtade så efter vår fjärde sommar tillsammans.

2009-06-14
09:41:16

dag fyra
jag har alltid varit en sådan som tycker att morgonångesten är den värsta.
man är liksom redan dålig innan man ens har hunnit öppna ögonen och man fattar aldrig varför,
nu vet jag ju såklart varför. det är ju ett stort jävla hål i mig.
men det är så sjukt att dagen redan är förstört innan man ens har börjat den.

linnéa ringde igår och det var guld värt. vi pratade om att det suger och jag grät som vanligt.
kan fortfarande inte ge upp tanken på att allt kommer ordna sig, att han kommer tillbaka.
å andra sidan så är jag ju bara inne på dag fyra även om det känns som en evighet sedan jag var lycklig och fick vara med min älskade katt. finns inga ord för att beskriva hur detta känns egentligen, alla försök faller platt i jämförelse.
hur gör man egentligen för att få någon att bli kär igen?
och hur gör man för att sluta bli kär?
vill egentligen inte sluta, vill inte ge upp.
vill inte ge upp hoppet om att det ska bli vi.
jag vet ju liksom att det är så, att vi var bäst.
hur kan han vilja ge upp något sådant som vår kärlek?

2009-06-13
17:46:19

dag tre: lite senare

kan inte andas riktigt sedan det tog slut. känner hur andetagen är ytliga och snabba, hulkande.
kan inte äta heller, inte äta alls. har ätit en kiwi de senaste 27 timmarna. inget går ner, allt känns stort och som om att det sväller i munnen.
det är så konstigt hur inte bara mitt sinne utan också min kropp påverkas.
känner hur det knyter sig i magen om jag råkar hamna på hans sida av sängen.
känner hur mina muskler hela tiden är spända.
börjar känna mig arg utöver sorgen trots att jag vet att det jag känner är helt orealistisk.
blir arg för att han bara gav upp, för att han inte kämpade mer för något så vackert som det vi hade.
arg för att man bara kan kasta iväg något så bra utan att egentligen kämpa mer för det,
hur det känns som om att han bara accepterar sin känsla.
tänker att jag hade kunnat göra vadsomhelst för att få vara tillsammans igen.
blir rädd när jag känner att det är sant.

känner mig som ett nyfött foster, oskyddad. som om att jag inte har något skinn som skyddar mig från det yttre.
finns egentligen inget annat än att be.
och ber gör jag konstant, hoppas bara innerligt att gud hör..


2009-06-13
09:31:39

dag tre
det pågår en kamp inom mig.
en kamp mellan min förnuftiga hjärna och mina känslor som brukar vara mindre förnuftiga.
hoppas så innerligt att hjärnan för en gångs skull ska få vinna men vet att jag är ungefär så känslostyrd som en människa kan vara.
mitt förnuft säger till mig att gå vidare, glömglömglöm, det finns ingen chans i världen att ni kommer bli tillsammans igen, du tjänar på att gå vidare, du skonar digsjälv genom att gå vidare. jag vet att hjärnan har rätt.
men mina känslor bara skriker så högt att jag inte kan andas, inte kan se; GE INTE UPP! KÄMPAKÄMPAKÄMPA! en kärlek som sådan är för fin för att ge upp, för fin för att kastas bort, för fin för att inte kämpa för.
vill så gärna lite på mina känslor, vill så gärna att de ska ha rätt. jag vet att dom har rätt
men vet också att det antagligen inte blir så.
love är så otroligt ICKE-KÄR i mig som man bara kan bli, vilket han tydligt markerar.
för vem kan egentligen vara kär i mig?
bara en idiot kan vara kär i mig livet ut.
hela jag rinner över av tårar och känslor åt alla håll.
grät som en bebis när jag gick hem från jobbet, kunde inte stoppa det.
det går inte att stoppa detta.
känns som om att jag ser min egen död bara komma närmre och närmre för varje minut och jag är maktlös.
jag är maktlös.
du har all makt.

2009-06-13
06:05:43

natten mellan andra och tredje dagen
har tre timmar kvar på mitt vakna nattpass, har flutit förbi ganska snabbt.
pratade med love via datorn mellan ett och tre.
kändes vackert men ändå så sjukt smärtsamt.
han ännu inte riktigt fattat vad som hänt, är nog därför jag känner mig någorlunda sansad.
så fort jag får stunder då jag fattar vad som verkligen har hänt kan jag inte hjälpa att bryta ihop.
vill bara skrika och slåss.
love låter så hård när vi pratar.
vet att han verkligen framhäver hur säker han verkligen är bara för att jag inte ska hoppas på att vi kanske ska bli tillsammans igen. för att på något sätt skydd mig. trots det så blir jag så arg för att han står där på lyxsidan. så arg för att jag aldrig får stå där. så arg och framförallt ledsen för att jag alltid är den som blir lämnad kvar och längtar. både av kärlekar och vänner.
känns så hemskt att alltid bli lämnad kvar. som en gammal leksak som är färdiglekt.
känns så sorgligt att jag är som en figur i en bok som bara vill bli älskadälskadälskad men aldrig blir det fullt ut. vill bara sitta säkert, ha någon som älskar mig livet ut.
är så trött på alla som går sin väg. är så trött på att bli lämnad.

2009-06-12
22:15:57

dag två
idag är det min andra dag som singel.
visste inte att när jag skrev om att jag skulle förändra mitt liv i början av bloggen att det skulle bli såhär drastiskt.
visste inte att det skulle bli en sån stor ofrivillig förändring.
igår var helt osannolikt jobbigt.
idag är bättre. har nog inte riktigt fattat.
tänker bara att vi ska ses snart och att allt kommer vara som vanligt.
så fort jag kommer på att han faktiskt har gjort slut så bryter jag ihop.
kan inte ligga på hans sida av sängen eller på hans kudde, det gör för ont.
känner att en stor del av mig saknas.
han fattas mig.
min love fattas mig.

2009-06-11
17:37:08

ingen luft
så kom domdära orden som jag farat för
det är över.
vi talade i telefon och jag grät som en idiot, du tog tåget hit och stod helt plötsligt i min hall.
vi satt oss på sängen och du grät.
sa att det var det svåraste du någonsin gjort.
du grät.
sa domdära orden. det är över.
jag grät inte först. fattade inte riktigt. tänkte nog att du kommer ångra dig.
du sa nej, sa att du var säker.
känner mig bara tom nu.
18 timmar sedan du sa det nu.
kunde inte sova. hade flera utav mina symboliska drömmar.
drömde att jag tappade kärleken. letade efter den, hann aldrig med.
drömde att du ångrade dig, att vi kramades och skrattade.
längtar så sjukt mycket. vet inte riktigt hur jag ska göra utan dig.
tänker att jag hade tur som fick tre år men arg för att jag inte fick mer.
kärlek är så sjukt odemokratisk. så orättvist att du bara kan bestämma ensam att VI inte ska finnas mer.

vill inte inte vara tillsammans med dig.
kan inte andas utan dig, får ingen luft.

2009-06-10
13:07:04

pumpkin
vet inte riktigt vad man ska göra när klumpen växer sig stor i magen i halsen i huvudet.
när man cyklar hem i regnet och bara gråter.
när man kommer hem och inte kan göra annat än att bara lägga sig i sägens varma skydd och gråta.
orkar inte se migsjälv. väntar på dig.
på att du ska höra av dig.
på att du ska säga att du fortfarande vill ha mig.
är så trött på denna tystnad.
så trött på detta liv.

2009-06-09
21:46:44

harry potter-dagen
har inte gjort annat än att gråta och läsa harry potter idag. började ettan igår kväll och har nu börjat läsa tvåan efter att ettan tog slut imorse. inget är bättre än att läsa när jag är ledsen och speciellt potterböckerna, in i en helt annan värld.
bytte några ord för en timme sedan och allt var stelt och slutade i gråt.
vet inte riktigt vart jag ska ta vägen nu, vad jag ska göra nu när det är slut.
känns tomt och frustrerande. är arg över att det är mitt fel, arg över att jag drog upp det hela från början.
hade du inte tänkt tanken om jag inte sagt det först?
väntar på dig, på att du ska se mig, höra av dig, vilja ha mig igen.
väntar på att allt ska bli som förr.

2009-06-09
17:49:36

dag ?
mina försök ramlar ideligen och skrapar upp knäna. vill så gärna bli någon annan, vara någon annan. vara något annat än det jag är.
vaknade med en dålig dröm i bagaget så som det brukar vara. han säger att mina drömmar alltid är så symboliska, så övertydliga.
idag har det tagit slut, du sa det inte rakt ut men jag hörde det på din röst. du svarade inte på mina frågor om kärleken för kärleken finns inte mer.
kärleken finns inte mer.
efter tre år är kärleken slut.
ibland får man skylla sig själv.

2009-06-04
13:26:14

dag ett
vad gör jag idag för att skapa mig ett bättre liv?

jag äter en nyttig frukost.
jag har alltid haft problem med min kropp. alltid sett migsjälv med en annan kropp än den jag verkligen har. jag är inte så överdrivet ful som jag tror. i den bättre versionen av mitt liv är jag och min kropp vänner. för att vi ska bli vänner ska jag ge min kropp det den vill ha. bra mat och rörelse. jag ska lära mig att vara snäll mot migsjälv. jag ska lära mig att sluta vara så lat och bekväm och jag ska sluta upp med att äta massa skit. jag ska börja vara snäll.

2009-06-03
22:25:16

ny
denna bloggen är en detaljerad loggbok över min väg till ett bättre liv som börjar idag.
jag har ett vanligt liv som jag är någorlunda missnöjd med och som jag nu tänker börja förändra.
tack för att du väljer att se på mina framsteg och snedsteg.