2009-11-30
16:10:10
dag 99
idag forsov jag mig och vaknade 8.05 istallet for 7.30. precis som min alskade mor sa far jag alltid lite panik nar jag forsovit mig. tog pa mig, sprang upp for att kissa och nar jag satt dar ringde telefonen. det var alskade mor. slangde pa mig resterande klader, ett brod och tva apelsiner i en pase och sprang ut for att borja ga mot skolan (okej jag erkanner, jag tog bussen!). pa lektionen holl jag pa att somna och kunde inte alls prata italienska. som vanligt da fast annu varre. idag orkar jag absolut inte ga pa gymmet men imorgon kommer jag igen med battre tag ar nog tanken. imorgon ar dag 100 i Salerno, helt sjukt!
har suttit i skolan tills nu och tjotat lite med evve och johan och lite med marco, mycket mysigt. har laddat upp litelite bilder pa bilddagboken ocksa. internet ar sa langsamt har sa jag vantar med det mesta tills mina 40 timmar i sverige. jag langtar mycket hem nu och speciellt efter julen men har borjat inse att det ar ganska snart jag ska hem. och har kanske till och med borjat titta lite pa salerno med varma ogon igen, de ogonen som varit borta nagra veckor. ska bli skont att komma harifran men tror jag kommer se tillbaka pa detta som ett bra beslut. kanske inte ett sa bra beslut som jag hoppades pa men anda ett bra beslut. kanns dumt att jag akte pa en sanhar resa som hade kunnat vara hur rolig som helst nar jag mar sahar daligt men nu har det vart sahar. jag har aldrig matt sahar daligt i hela mitt liv och kan inte riktigt gora sa mycket at det. hoppas bara pa att det ska bli battre snart. hur ska man komma over sitt livs karlek? hur ska man sluta alska den man aldrig trodde man skulle behova sluta alska?
jag undrar lite over det for jag ar helt javla clueless..
jag orkar egentligen itne skriva idag vilket ni sakert marker. ni far leva med det. vi ses snart!
ser fram emot att traffa familjen och vanner och att kristera pepparkakor!
puss
har suttit i skolan tills nu och tjotat lite med evve och johan och lite med marco, mycket mysigt. har laddat upp litelite bilder pa bilddagboken ocksa. internet ar sa langsamt har sa jag vantar med det mesta tills mina 40 timmar i sverige. jag langtar mycket hem nu och speciellt efter julen men har borjat inse att det ar ganska snart jag ska hem. och har kanske till och med borjat titta lite pa salerno med varma ogon igen, de ogonen som varit borta nagra veckor. ska bli skont att komma harifran men tror jag kommer se tillbaka pa detta som ett bra beslut. kanske inte ett sa bra beslut som jag hoppades pa men anda ett bra beslut. kanns dumt att jag akte pa en sanhar resa som hade kunnat vara hur rolig som helst nar jag mar sahar daligt men nu har det vart sahar. jag har aldrig matt sahar daligt i hela mitt liv och kan inte riktigt gora sa mycket at det. hoppas bara pa att det ska bli battre snart. hur ska man komma over sitt livs karlek? hur ska man sluta alska den man aldrig trodde man skulle behova sluta alska?
jag undrar lite over det for jag ar helt javla clueless..
jag orkar egentligen itne skriva idag vilket ni sakert marker. ni far leva med det. vi ses snart!
ser fram emot att traffa familjen och vanner och att kristera pepparkakor!
puss
Kommentarer:
#2:
Caroline
basta syster,
jag laser det du skriver och tar in vartenda ord. jag vet att du har ratt och att det ar sa man gor men av nagon anledning sa kanns det omojligt. ska forsoka att anstranga mig mer for jag ar sa jakla trott pa detta. pa att kanna sahar och pa att varje dag ar en sadan kamp. maste lara mig att ma bra utan att vara med love och utan att ha honom vid min sida.
du ar bast och det ska bli underbart att ses.
tacktacktacktack.
#3:
Martina
Hoppas du inte tycker jag låter pretto, det är inte meningen att få det att låta som om du inte försöker må bra. Kanske skulle jag låta dig läsa mina gamla dagböcker så du kan se hur patetisk jag var, att jag dabbade mig om och om igen I FLERA ÅR!!
Vill bara att du ska slippa...
Kommentera inlägget här:
"hur ska man komma över sitt livs kärlek? hur ska man sluta älska den man aldrig trodde man skulle behöva sluta älska?"
Jag tror inte man kan göra något för att bara sluta älska, men man kan fundera på vad man vinner på att hålla fast vid något som inte leder någonvart.
Jag tänkte ofta att jag inte kunde sluta känna en specifik känsla (oftast olycklig kärlek). Så jag ältade och ältade och vände och vred på alla situationer och allt som hänt. Vad betydde det EGENTLIGEN när han/hon sa si, hur hade det blivit om jag sagt/gjort så? Spelade upp oändliga scenarier i huvudet där jag ändrade olika detaljer och gjorde det ena (troligtvis felaktiga) antagandet efter det andra.
Till slut fick jag nog. Det hjälpte inte att jag älskade och älskade, det enda som hände var att jag mådde dåligt. Så jag försökte tänka på annat när ältandet började. Slutade att AKTIVT börja tänka på sånt jag inte kunde påverka, slutade att försöka hamna i situationer där vi kanske skulle träffas, slutade maila/ringa/sms:a för att slippa lägga på/vänta på svar som inte kom.
Det var svårt. Jättesvårt. Jag trillade av cykeln massor av gånger. Men det blev lite lättare hela tiden. Det gick inte snabbt. Det tog lång tid. Och jag vet att skulle det ta slut mellan mig och Tobbe skulle jag få börja om från början igen. Men det spelar ingen roll. Jag klarade det en gång, jag kan klara det en gång till.
Och det kan du med! Det är det jag vill komma till :) Du kanske behöver hjälp, och då ska du se till att få det, men DU KOMMER ATT FIXA DETTA! Godis-tjejen som fixade att sluta äta sötsaker annat än lördagar (fine, det höll inte hel tiden i Italien - strunt samma!), hon som var målmedveten nog att lära sig spela gitarr på egen hand - HON FIXAR DETTA!
Massor av kärlek syrran!
Kram