andrasidantack

2009-10-08
13:12:04

dag 46
jag laser eat pray love och jag alskar den. jag alskar den men anda ar det smartsam for den paminner mig om nagot som jag vet och som jag kant sa lange jag kan komma ihag. jag ar helt tom. jag kanner mig helt tom och ihalig och meningslos. Jag vet inte riktigt om detta ar mitt ode, om det ar sahar jag ska ha det, given the fact att jag ar en sadan konstant sokare.
Jag har bett till Gud nu i flera ar. I flera ar har jag bett om att fa ett tecken, om att fa kanna Gud, om att verkligen fa kanna att jag inte ar ensam men desto mer jag ber desto ensammare och tommare blir jag bara.
Det kanns bara som om att jag och allt runt omkring mig ar sa syftelost och nar jag laser eat pray love blir det sa uppenbart for mig for att hon ar precis som jag. hon ar en sokare och hon vill finna mening och tillslut gor hon det.
Det gor mig saklart otroligt avundsjuk. Jag vill ocksa finna.
Jag har kant mig tom och ledsen storre delen av mitt liv. Jag minns nar jag var liten, att jag var tung redan da.
Kanner pa nagot satt att jag inte langre kan skylla pa massa andra saker. Jag kan inte skylla pa mamma hela mitt liv, bli nagot patetiskt offer. Jag kan inte skylla pa love for allt han gjorde var att folja sitt hjarta. Jag kan inte skylla pa resten av varlden. Jag maste lara mig att se inat men det ar sa jakla svart! Jag har redan gjort psykologgrejen och jag ar sa trott pa det och det funkar inte.
Jag vill ha Gud.
Jag vill ha Gud och gudomlighet och ett inre lugn och jag vill ha en egen guru som vagleder mig.
Jag vill aka till indien och jag vill bo pa ett ashram och jag vill hitta ett lugn. Lugnet som jag vet finns i mig men bara ar sa jakla val undanstuvat sa att jag inte hittar det.

Ska folja med annie till vardcentralen for nagra utslag och forsoka svalja ner klumpen i halsen och blinka bort alla tarar som trycker mot ogonlocken.
Jag ar trott efter 21 ar utav allt detta.

Kommentar:
#1: Martina

Måste du till Indien och ett ashram för det? Känner igen känslan du beskriver, även om jag inte drabbats lika hårt. Tomheten och sökandet efter meningen med allt tror jag alla brottas med, fast i större eller mindre omfattning.



Jag valde att fokusera på vad som gav mig lugn och lycka, oavsett om det var små fjuttsaker. I mitt fall är det skönhet på olika sätt. Sol som glittrar på vatten, ljudet av vind i träden, något som doftar gott. När jag snubblar över dessa saker väljer jag att fokusera på det och lugnet/lyckan det ger, även om det bara är några sekunder. Det hjälper. I alla fall mig.



Svårt att föklara i text... men vi kan ta det på telefon om du vill prata mer om det :D

2009-10-12 @ 15:20:15
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: