andrasidantack

sitter i datasalen med annie och johan och lyssnar pa en lat som heter Julskinkan har rymt. Tydligen ar det en lat som alla har hort, later lite som om att det ar rosten som gor pumba som sjunger, mycket festligt iallafall. det osregnar har i salerno och har gjort det sedan nio imorse (hann precis innanfor skolportarna..) och jag har, klantig som jag ar, inte med mig regnkappan till skolan och nu sitter jag har och ar gisslan i skolan. hade stora planer pa att ga till gymmet idag men nu kan jag bara se filt, bok, te, film och andra gosgrejer. gymmet passar inte alls in. far bli imorgon istallet!
det spelas jullatar har och det ar sa mysigtmysigt och jag langtar helt galet mycket efter familj, sverige, chicago och jul. har redan nu borjat bli stressad och ledsen over att vi bara ska stanna i chicago i tva veckor, vet att det ar sa jakla onodigt och dumt men jag kan inte lata bli! funderar pa att boka om och stanna langre men det kostar ju tuuusen spann och dom pengarna kan jag ju spara till att aka nasta gang. kanner mig helt besatt av chicago, maste verkligen kolla upp att ga i skolan dar. dvs maste jobba som ett jakla as nu i var och sommar sa att jag far pengar och maste ocksa kolla upp stipendier, vill ta ett sa litet lan som mojligt..
livet rullar framat och jag ar trott pa att sta still med fotterna djupt begravda i skit. vill vidare! vill vara lycklig! vill ata god mat, leva ett fint liv, ha en fin lagenhet.

jag har kommit pa en sak som jag skulle vilja jobba med ocksa. jag pratade med annie och vi pratade om bocker. jag sa till annie att bocker och mat ar mitt livs passioner och helt plotsligt stannade jag upp som om att jag forst da fattade vad jag sa. och da slog det mig. jag vill oppna en bokaffar. en bokaffar med nya och begagnade bocker och som har en cafedel. det ska vara bokhyllor anda upp till taket och sanadara gamla lampor pa fotter och skarmar med fransar och gamla fotoljer och soffor och teet ska serveras med individuella sma kannor och vaggarna ska vara morka och taket ska vara blatt med stjarnor. pa kvallarna ska det vara bokcirklar och syjuntor och hela tiden sa gar singer/songwritermusik mjukt i bakgrunden. jag skulle aldrig vilja ga hem om jag jobbade dar. eller om jag agde butiken. i mitt huvud ar detta paradiset pa jorden. i fotoljen brevid mig sitter en karesta och ar djupt forsjunken i sin egen bok. stallet luktar en blandning av bocker, rokelse, te och kakor. hurra!

idag ar det 33 dagar kvar tills hemkomsten och jag langtar massor. langtar efter svenska mataffarer, jobbet, familjen, min sang, linnea och andra saker som jag inte orkar ta upp.

jag dromde jobbigt inatt. det hander ofta. mina drommar ar alltid sa otroligt oversymboliska ocksa och inatt var inget undantag. love var dar saklart. kan inte fatta att jag ska hem om fem veckor. att det gatt typ fem manader (imorgon) och att jag inte kommit langre. trodde verkligen att jag skulle kommit langre. och hoppades val kanske nanstans att love inte skulle kommit sa langt som han antagligen har gjort. trodde aldrig att han skulle ga vidare och leva ett perfekt och vanligt liv utan mig sa fort. att han inte skulle kanna att nagot fattades. jag trodde att han aldrig ville ha ett liv utan mig och att han skulle kanna att det var omojligt att vara lycklig utan mig, istallet star jag har och ser pa hur hans liv gar vidare som om att inget har hant, som om att inget fattas.
och det ar val det som ar grejen att for mig sa fattas nagot och for honom gor det inte det. for honom ar det inget som fattas. helevet. helvete helvete helvete att jag fortfarande ar kvar har och alskar har. jag ar sa trott pa allt detta. jag ar sa trott pa att grata jamt och falla sonder sa fort jag hor hans namn och tanker pa honom. jag ar sa trott pa att vara lamnad. sa trott pa att inte vara alskad. sa trott pa att vara ensam och trott pa att langta. och jag ar sa trott pa att kanna allt dethar for en manniska som bara gar och inte bryr sig och inte ser tillbaka och bara fortsatter sitt liv som om att vara tre ar aldrig hande.
jag ar sa otroligt trott.